1997 - skörden blev fyra gånger större!

Den 20 juli samlade vi ihop nära och kära för att hugga rågen. Lennart och jag provkörde självbindaren dagen innan men fick ta hjälp av Erik att köra traktorn (MF 135). Det är en konst att få en markdriven självbindare att gå bra. Förutom lite svårigheter med snöret och knytaren fungerade det bra. Vi var 12 stycken som arbetade hela dagen med att resa och hugga neker. Tack för hjälpen Kerstin, Evert, Annica, Torbjörn, Mats, Bodil, Lennart, Erik, Maire, Camilla, Krister.

En viss felbedömning hade blivit gjord med antalet neker, eftersom det inte var 2000 neker som blev huggna och resta utan närmare 8000 stycken. Det skulle nog räcka till vårt tak. Längden på rågen var också bra, närmare 160 cm och lagom bindmoget.

Nu skulle halmen torka i hovar, dvs lutande mot varandra (12-16 neker) i två veckor eller tills att den blev torr. Om man kan ställa neker i hovar på rätt sätt så tåler hoven både blåst och lite regn. Vi får nog öva oss mer eftersom ca 30 % trillade efter en blåsig dag. När det hade gått en vecka så var halmen så torr att man kunde samla ihop hovarna så dessa blev stadigare.

En kuriositet som hände under tiden halmen torkade var att vi fick besök av en stork. Storken kom ett par veckor innan vi högg rågen och stannade en vecka efter. Det är mäktiga djur de där storkarna.